Archive for the ‘Voddler’ Category

Ytterligare en Jackie Chan film på Voddler, och ytterligare en underhållande film. Det finns flertalet riktigt underhållande fightscener och stunts som får en att sitta med ögonen uppspärrade, tyvärr omges de av lite väl många bilscener, något som förvisso inte är dåligt i sig, men här kan jag inte påstå att det är helt positivt. Inledningsvis känns det faktum att varenda klipp på en bil, buss, truck, moped o.s.v. är uppsnabbat rejält, mer som en väldigt typisk och rolig grej. När filmen i slutändan däremot mynnar ut i ett rejält race där det staplas oändligt många sådana klipp på varandra blir det dock ganska uttjatat, trots att man placerar racet på ”Japans farligaste bana”, och varenda bil vänds upp och ner i ett fyrverkeri av explosioner. I rätt sinnelag (med vänner och öl) är det dock en avslutning som kan gå från tragisk till fantastisk..

Början och slutet må vara ganska svaga, mitten briljerar däremot! Här får vi verkligen se Sammo Hungs redan då erfarna action-regi komma till användning. Näv- och fot-utbyten varvas med kulor och granater, för att bytas av med diverse närliggande objekt (stolar, tivoli-hammare, bilar, o.s.v.), på klassiskt Jackie Chan-manér.

Det största frågetecknet i Thunderbolt, är varför Jackie Chan’s karaktär, Chan Fo Toh (Alfred Tung i USA), kallas för ”Jackie” ett antal gånger i slutet…

Fortfarande en klart underhållande film, vars betyg dras ner tack vare den svaga inledningen, och ganska långtråkiga slut, en svag trea blir betyget.

Ajaj, vart börjar man, Mercenary For Justice var 90 minuter lång och ca 70 minuter för lång… Den är så ofattbart tråkig att man knappt kan tro det. Skådespelet är så enerverande drygt och hopplöst tokdåligt att det blir frustrerande. Sällan har jag kännt mig så rastlös när jag sett en film.

Det finns stunder, väldigt få, där filmen glimtar till och man börjar få se något som snuddar vid att vara underhållande, men, nej.. Jag är inte helt säker på hur de lyckats, det smäller genom nästan hela filmen, det skjuts och exploderar på alla möjliga ställen och på alla möjliga sätt, men, det är hela tiden meningslöst effektbajsande av den värsta sort. Allt är gjort utan tillsynes någon som helst fingertoppskänsla, filmen saknar både karaktär och karaktärer. Vi följer siluetter i en katt och råtta lek med fokus på utpressning och plastiga oengagerande relationer som ska bära upp hela filmen.

Mercenary For Justice är inget annat än riktigt dålig och en riktig plåga att sitta igenom, undvik!

Rumble in the Bronx var en av de första Jackie Chan-filmerna jag såg, och jag minns fortfarande hur häpnadsväckande det var. Fram tills dess hade jag levt på Bruce Lee-filmer samt västerländsk action (läs: Chuck Norris, Van Damme, Seagal), och även om dessa också är riktigt bra och tillhör samma genre, så är det en väldigt stor skillnad mellan dem och Jackies filmer. Antalet stunts, dess idérikedom och känslan av att aldrig veta hur nästa steg såg ut, rent actionmässigt, var helt nytt. Att se Jackie Chan var som tidigare nämnda skådisar på speed, ibland satt man bokstavligen med hakan i golvet och det var inte ens en fråga om huruvida man skulle spola tillbaka och se om vissa scener, man skulle göra det.

Rumble in the Bronx är förvisso långt ifrån Jackies bästa film, den exploderar aldrig in i det där helt vansinniga tempo som Hong Kong-filmerna många gånger gör, där man finner sig själv nästan behöva gripa tag i armstödet på fåtöljen. Den är dock ett perfekt exempel på en lyckad målgruppsbreddning, i och med sitt fokus på den västerländska marknaden, och fortfarande en grymt underhållande actionfilm som blandar humor och slapstick med fantastiska stunts hela filmen igenom. Att storyn och skådespelet är så plastigt, fejk och dåligt att man slår handen för pannan, drar aldrig ner betyget så mycket som man skulle kunna tro, för hela tiden spexar Jackie loss i något urhäftigt stunt som får en att glömma allt annat. Rumble in the Bronx är fortfarande en fantastisk actionfilm, och har du inte sett den är den ett måste!

Först ut i genomgången av film på Voddler, är Detention med Dolph Lundgren från 2003. Nu Image ligger bakom filmen, vilket ingav lite hopp då de, som jag tidigare påpekat, är ett mer välproducerat Cannon för 2000-talet. Detention är dock allt annat än välproducerad, den låga budgeten kan tydligt ses redan i antalet bad guys (fem), som Dolph ska ta sig an. Något som resulterar i oändligt många tråkiga bilder på folk som skjuter i luften och tafatta försök till våld. Klimax på filmens idioti nås nog när Dolph beväpnar sig själv med en stor sköld, (sån som kravallpoliser har) och rör sig fram till en badguy för att bara trycka henne över ett skrivbord och därefter fly. Ja, ni läste rätt, Dolph Lundgren flydde, inte särskilt trovärdigt. Hela filmen fortsätter i en orgie av dåligt skådespel, hopplöst lågt tempo, drivor av onödigt filmmaterial som inte gör någonting för filmen och en lysande frånvaro på allt vad action heter. Grattis Detention, den andra filmen som någonsin belönas med betyget Ögonvåldtäkt på Violent Cinema!